Trygghet eller förändring?

När du står inför en situation du ska hantera eller fatta beslut om så har du, enkelt uttryckt, två alternativ. Det ena är att plocka fram en handlingsplan ur din tidigare erfarenhet som passar för situationen. Med andra ord du använder din erfarenhet och rutin från tidigare liknande situationer.

Det andra alternativet är att skapa en ny strategi. Och varför skapa något nytt? Jo, för att de strategier som skapats för tidigare situationer inte kommer att fungera i den här nya unika situationen.

I en värld där de förändringar som sker är små kommer morgondagens situation att likna gårdagens. I alla fall tillräckligt mycket för att gårdagens strategi ska fungera även imorgon. Detta ger oss tid att bygga upp en erfarenhet, en rutin och en skicklighet på att genomföra just de här strategierna. En chans att bli duktig och känna en trygghet i sin förmåga att hantera de här situationerna.

Idag är verkligheten, för de flesta av oss, en annan. Förändringarna kommer med tätare mellanrum och är ofta både stora och oväntade. Varje ny situation har unika inslag som gör att våra rutiner inte ger samma effekt som tidigare och vi hamnar oftare i situationer där vår tidigare erfarenhet inte riktigt räcker till. Rent definitionsmässigt är det en krissituation och även om konsekvenserna inte alltid är så svåra i vardagen så är den återkommande känslan av att inte riktigt räcka till och inte veta hur man ska lösa det en stressfaktor som är starkt nedbrytande.

Den trygghet man tidigare fann i sin förmåga att känna igen situationen och handla framgångsrikt utifrån sin erfarenhet försvinner. Istället infinner sig en gnagande oro över vetskapen att man inte längre ha koll på läget och risken att omgivningen när som helst kan upptäcka det.

Så var ska man hitta tryggheten nu då? Ska man fylla på sitt förråd med fler rutiner? Kanske en ny Japansk som fungerat väldigt bra där och då? Ska man kanske titta på vad konkurrenterna gör? ”Bench marka” och hitta ”best practice”? Eller varför inte hyra in en konsult som har hanterat nåt liknande på ett annat företag och lyckats väl där? Tja, det här är ju lösningar som kanske kan lyckas och som kan skjuta fram problemet tills nästa förändring sker. Men vad gör man då? Kallar på konsulten igen?

Den långsiktigt hållbara lösningen är att bygga en egen förmåga att hantera förändringar. Inte en specifik förändring utan en generell förändringskompetens och att man utvecklar den som ett samarbete med andra. En gemensam förändringskompetens ger trygghet, inte en trygghet som bygger på alltings beständighet utan en trygghet som bottnar i den gemensamma förmågan att hantera vilka förändring omvärlden än hittar på. En trygghet man bär med sig in i den nya situationen, in i framtiden. Då behöver man inte välja mellan trygghet och förändring och det är lika bra det. Förändringen försvinner ju inte bara för att jag väljer tryggheten.